Stressboll i skolväskan – hjälper den barn att koncentrera sig?

En liten stressboll i skolväskan kan hjälpa vissa barn att sitta still och lyssna längre. Det gäller framför allt barn som annars pillar på suddgummit, knäpper med pennan eller gungar på stolen. Men den hjälper inte alla, och i fel läge blir den en leksak som stör hela klassen. Det avgörande är vilket barn det är, vilken boll ni väljer och vad ni har kommit överens om med läraren.

Vi har testat det hemma och i skolan. Här är det vi lärde oss.

Varför vill barn ha något i händerna?

Många barn tänker bättre när händerna har något att göra. Det är samma sak som när vuxna klickar med kulspetspennan på ett möte eller vrider på en ring. Rörelsen tar hand om rastlösheten, så att huvudet kan lyssna.

Hos oss märktes det tydligast vid läxläsningen. Vårt barn läste högt, tappade tråden efter några meningar och hade hela tiden händerna någon annanstans – i suddgummit, i pennfacket, i kanten på boken. När hon fick en mjuk boll att klämma på i stället stannade händerna på ett ställe. Hon läste inte snabbare, men hon läste klart.

Stressboll, fidget spinner eller pop it – vad är skillnaden?

Alla fidgetleksaker gör inte samma jobb, och i klassrummet är skillnaden stor.

Stressboll

Den är tyst, sitter i handen och syns knappt under bänken. Den är det enklaste valet för skolan eftersom den inte drar blickar. En mjuk stressboll för barn i en neutral färg är också lättare för läraren att säga ja till.

Fidget spinner

Den snurrar, låter och ska helst visas upp. Den blev förbjuden i många klassrum redan när trenden var som störst, och det är lätt att förstå varför.

Pop it och klickleksaker

Det är roligt hemma men hörs i klassrummet. De passar bättre i bilen eller i väntrummet.

Vad tycker lärare om fidgetleksaker?

Lärare brukar vara positiva till stressbollar på ett villkor: att den är ett verktyg, inte en leksak. När vi tog upp det på utvecklingssamtalet fick vi ungefär det svaret. Går det att klämma på den tyst medan man lyssnar är det okej. Kastas den, byts den på rasten eller blir den en statusgrej får den stanna hemma.

Några saker som gjorde det lättare hos oss:

• Prata med läraren först. Barnet ska inte behöva förklara själv varför bollen ligger på bänken.
• En boll, inte en samling. Ju fler grejer, desto mer lek.
• Tråkig design. En enfärgad boll väcker mindre avund än en som ser ut som en emoji.
• Tydliga regler. Bollen stannar i handen eller i pennfacket och lånas inte ut.

När stör stressbollen mer än den hjälper?

Stressbollen stör när den blir intressantare än lektionen. Vi märkte det direkt de dagar vår dotter var trött eller uppspelt. Då blev bollen något att jonglera med, inte något att klämma på.

Den hjälper inte heller alla barn. Vissa blir lugnare av att rita i marginalen, andra av att stå upp en stund eller få gå ett ärende. Och har barnet stora svårigheter att koncentrera sig löser ingen boll det – då är det ett samtal med skolan och elevhälsan som behövs, inte en ny pryl.

Så testar ni om det funkar för ert barn

1. Börja hemma. Använd bollen vid läxor eller högläsning i en vecka och se om barnet håller fokus längre.
2. Fråga barnet. Känns det lugnare, eller är det mest roligt?
3. Stäm av med läraren innan bollen följer med till skolan.
4. Utvärdera efter några veckor. Ligger den kvar i väskan orörd är det också ett svar.

Vår slutsats

En stressboll i skolväskan är ett litet, billigt test som kan göra stor skillnad för barn som behöver röra händerna för att kunna lyssna. Den fungerar bäst när den är tyst, diskret och godkänd av läraren – och sämst när den blir en leksak. Testa hemma först, prata med skolan och låt barnet vara med och avgöra.